Hold me now...
Min skämslåt, Hold me now... Men numera får jag åtminstone inte tårar i ögonen längre när jag hör den.
Klockan är ett, det är söndag och jag fryser om fötterna men orkar inte stänga balkongdörren. Känns som om allting bara upprepar sej.
Men jag la ut en förfrågan på FB om nån vill se Katt på hett plåttak med mej. Och så är det Nina Hagen i april. Jag måste skaffa saker att se fram emot.
Lillsonen är kvar, han hänger i sitt rum och pysslar med sitt. Vet inte alls när han tänker gå hem men skönt att han trivs hemma. Och hans nya täcke som han fick igår var tydligen rena drömmen. Enligt egen utsago har han aldrig sovit bättre.
Jag ska snart klä på mej, ta bussen ut till köpcentrat och ta en sväng där i väntan på att dottern slutar jobbet. Sen blir det mat innan vi måste åka hem och tvätta. Skulle vilja träna också men det får vänta till imorgon. Man kan ju inte göra allt samtidigt har jag hört...
Och solen skiner! Solen! Skiner! Klart allt känns bättre då!
