Bakelser & Bajskorvar

Från det ena till det andra...

Det ljusnar

Publicerad 2016-11-16 12:58:01 i Allmänt,

Klockan ringde i vanlig tid och konstigt nog kände jag mig inte särskilt trött. Men ändå, lite ögonvila skadar ju aldrig…  En timme senare vaknade jag med ett ryck, ont i skallen, försovd och helt virrig. Att jag aldrig lär mej?!

Skuttade ur sängen, lät bli att tända lampan och bestämde mej för att starta kaffebryggaren innan morgondrillen. Dumt tänkt! Någon av katterna hade behagat att lägga en spya nedanför skoskåpet, något jag missade i mörkret. Min raggsocksfot landade rätt i det blöta snusket. Lovely!

Och när jag hällde upp morgonyoghurten fanns det ungefär tre matskedar yoghurt kvar. Tjihoo!

Bestämde mig för att ta bussen för att ha en chans att hinna till mötet som skulle börja kvart över åtta. Lyckades få på mej kläder och smink och konstaterade att även soporna skulle hinna slängas. Såna där små detaljer som i alla fall får en jungfrus hjärta att sjunga lite försynt. De hade varnat för halka men trottoaren var väl sandad så jag kunde trava på med långa steg. Och vips där kom bussen, och ännu mer vips, där försvann den. Utan mej på!

Men för i helvete! Så mycket motgångar redan innan åtta på morgonen, hur ska en stackars dam stå ut? 

Jag kom en kvart försent till mötet också… Så klart!

Men sen vände det tamejtusan! Solen skickade in några försiktiga strålar, chefen kom in och pratade nytt uppdrag (som eventuellt kan bli ett fall framåt), min utredning var trevlig, jag sökte ett jobb (inom Verket men roligare) och jag fick ett par komplimanger (en om att jag alltid är så snygg och en annan om att jag har så fina klänningar jämt). Dessutom hade jag mitt rum för mej själv hela förmiddagen.

Jag tog en lunchpromenad och hittade den perfekta väskan på Åhlens för bara 399 pix. Ja bara och bara, allt är relativt. Just nu är den en utopi men… Jag tog några bilder till Instagram av de små detaljerna som är ack så viktiga. Och HAN hejade på mej, med ett stort och glatt leende. Tror fan det var det som var bäst!

Han är fortfarande alldeles för ung och han ignorerar mej för det mesta så hans intresse för mej är nog tyvärr lika med obefintligt men det är väl alltid trevligt att ha något snyggt att vila ögonen på.

Nu sitter jag och väntar på besked om det blir ett nytt uppdrag för mej och hur vi isåfall ska hantera det. Dessutom ska det bli en skyddsrond så det lär väl vara high life här även på eftermiddagen.

Det är ju kul att det rör på sej!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela