Snigelfart
Klockan är snart halv elva på förmiddagen och jag är grymt uttråkad. Fortfarande har jag inget att göra på jobbet, det låg tre ärenden i min postlåda men det var ju klara innan nio. Och då hade jag ändå hunnit prata bort en stund med min forna kollega F som numera är min nya kollega.
Jag ska stå på vår expedition i eftermiddag så jag får väl ladda för det. Jag har nu hört tusen miljoner skräckhistorier om hur jobbigt det är på just fredagar, så vi får väl se vad som väntar. Som tur är gör det passet i alla fall att jag måste ta tidig lunch och ute på expeditionen hinner man inte titta på klockan. Summa summarum, eftermiddagen borde gå snabbare än den här förmiddagen gjort.
Men jag har hunnit titta på lediga lägenheter på nätet och lediga jobb. Hittade en lägenhet jag skulle kunna tänka mej men den är egentligen för liten. Jobb fanns det inga, inte här i närheten i alla fall. Och då skryter ändå AF om att de över 111 000 lediga jobb att förmedla.
Dessutom hinner jag sitta och oroa mej för en tand som verkar vara på G att börja krångla. Det har jag INTE lust med. Och inte råd heller för den delen… Jag avvaktar alltså. Annars får jag söka på asylhälsan, där får man ju gå akut för en femtiolapp om man är papperslös. Just den dagen kan jag faktiskt tänka mej det.
Fredag idag, mulet och kallt ute. Till och med Lillsonen tog bussen imorse. Då är det dåligt väder skulle jag vilja påstå. Jag hoppas han hann i tid, han är så lik sin mamma på den punkten. Vill inte komma sent. Förresten är nog alla tre avkommorna likadana. Tur de fick mina gener i just det fallet.
Här på jobbet är det ganska öde men inte gör det mej nåt. Vete sjutton vad som for i mej men jag anmälde mej nyss frivilligt till ett extrapass på expeditionen. Det här att sitta sysslolös är verkligen ingenting för mej. Jag borde få åka hem och städa, med full lön. Inte för att det behövs mer än en repa med dammsugaren men ändå.
Ops, nu blev det en reva i molnen och man ser faktiskt en skärva blå himmel. Glädjen!
Idag försvinner alltså Lillsonen till sin far. Vi pratade om allt roligt han har framför sej nu med lov och bio och bröllop och allt vad det var. Han kom på att han borde skriva önskelista till födelsedagen snart också. Nu fyller han förvisso inte förrän i augusti men ändå. Jag kunde mest tänka på att jag snart har en tonåring i huset igen. En tonåring och en femtioårig tant. Åren går!
